torsdag 19 september 2013

Kurs!

Kurs!

Kurs! by windmillgirl74 



Förra torsdagen packade jag skolväskan och begav mig till kvällskursen i mönsterkonstruktion och sömnad.
Det var med skräck blandad förtjusning jag gick dit.  
En tanke var att gå denna kurs nu under hösten men när jag tog en kvällskurs i att göra ett eget  byxmönster gick jag där i från med en betämd känsla av aldrig i livet. 
Kursen hade flyttat mig och mina känslor tillbaka till skoltiden som jag inte för något i värden vill göra om.

Det var så mycket uträkningar och siffror ( då jag är både dyslektiker och har dyskalkleksi) är detta en mardröm för mig.
Det får mig att bli förvirrad inte hinna med och känslan att  skrattas åt och 
 bli hånad flög över mig och gjorde att jag inte kunde koncentrera mig och njuta av skapandet.

När kurskatalogerna damp ner i brevlådan så kastade jag lystna blickar på kurserna och konfirerade med mig själv om jag skulle trotsa känslan och slå till. Jag har ju bestämt mig för att gamla erfarenheter ( dom dåliga då) inte ska få hindra mig i mitt liv och min utveckling så jag anmälde mig.
I dag är det andra gången av kursen och i dag ska vi sy vilket känns tryggt och säkert. 
Första lektionen bestod av att göra ett eget kjolmönster som ska sys i kväll.
När jag kom hem ville jag bara lägga mitt överhettade huvud i frysen.
Hjälp vad siffror och uträkningar på saker som inte fick något bra förklaring till vad eller varför vi gjorde dom.

Men jag är stolt att jag övervann min rädsla och utmanade mig med detta.
Jag hoppas att siffrorna och uträkningarna ska falla på plats inom sinom tid.


1 kommentar:

  1. Jag tror du löser det där också, precis som du löst det mesta annat som varit svårt och jobbigt. Kram på dig Olsson!

    SvaraRadera